Kulturartikel i Expressen 4 april 2024
Det förlorade landet
Händelseutvecklingen efter den 7 oktober 2023 har om inte förr gjort det fullt möjligt att tänka sig också staten Israel som ett förlorat land. Kanske inte rent militärt, i varjefall inte ännu, men politiskt och psykologiskt är skadeverkningarna redan omfattande. De idéer och ideal som en gång byggde Israel och höll det samman gör det allt mindre.

Kulturartikel i Expressen, 12 november 2023
Israels återvändsgränd
Oavsett hur mycket av Hamas som den här gången utplånas, och hur mycket av Gaza som jämnas med marken, och hur många tusen palestinier som dödas eller fördrivs från sina hem, markerar Hamas hjärtstöt mot Israel den 7 oktober slutet på en israelisk säkerhetsdoktrin byggd på politiskt-militärt övermod och strategiskt självbedrägeri.

Kulturartikel i Expressen, 19 september 2023
Att sälja sin själ
Utvecklingen i USA, där det republikanska partiet förvandlats till en persondyrkande mångmiljonsekt, och där republikanska politiker som Lindsey Graham tävlar i självförnekelse för att hålla Trump och hans sekt på gott humör, tror jag säger något om hur demokratin skulle kunna gå under också här.

Krönika i Godmorgon världen den 19 februari 2012 (den första)
Språket och hatet
Jag tror att vi alla håller på att bli ordblinda. Inte blinda för ordens bokstäver, utan blinda för ordens verkningar.
Som man ropar i skogen får man svar, heter det. Det är en stor skog därute nu, på nätet och i bloggosfären, och det är många som ropar i den utan att välja sina ord. Vem kan bli förvånad om svaren förskräcker.

Krönika i Godmorgon världen den 3 september 2023 (den sista)
Vad är kultur?
Jag ifrågasätter inte en kommunpolitikers rätt att – av politiska eller ekonomiska skäl – vilja dra ner på eller helt slopa anslagen till en symfoniorkester, en teater, ett mu-seum, eller ett bibliotek.
Vad jag ifrågasätter är den idé om kultur som verkar ligga bakom.

Expressen Kultur, 20 augusti 2023
En bokbränning att minnas
För exakt tvåhundra år sedan, den 20 augusti 1823, uruppfördes Heinrich Heines drama Almansor på nationalteatern i Braunschweig. Den utspelar sig i 1500-talets Andalusien, den sydspanska provins som i närmare åttahundra år hade befunnit sig under islamskt eller moriskt styre men som med Granadas fall 1492 hade återerövrats av de kristna härskarna i norr, drottning Isabella av Kastilien och kung Ferdinand av Aragón. Den spanska ”reconquistan” av al-Andalus innebar slutet på en epok av samexistens mellan muslimer, kristna och judar, förvisso med återkommande inslag av intolerans och förföljelse, men i ljuset av vad som komma skulle likväl en oas av religiös och kulturell vidsynthet.

Vad som komma skulle var judarnas tvångsfördrivning ur Spanien och Portugal 1492, den spanska inkvisitionens klappjakt på allsköns ”kättare”, och både bokbål och människobål. 1499 beordrade ärkebiskopen av Toledo, tillika det spanska kungaparets biktfader, tillika storinkvisitorn, Francisco Jiménez de Cisneros, brännandet av femtusen böcker innehållande ”muslimsk” teologi, filosofi och naturvetenskap.

Krönika i Godmorgon världen, Sveriges Radio, 6 augusti 2023
Demokratins självmord
En demokrati begår självmord när den väljer en ledare som vill avskaffa demokratin, vilket är vad Donald Trump mer eller mindre öppet sagt sig vilja göra. Exempelvis genom att avskaffa de lagar och regler som 2020 hindrade honom från att vinna det presidentval han i laga demokratisk ordning hade förlorat.

Krönika i Godmorgon världen, Sveriges Radio, 9 juli 2023
En värdelös värld
Bara några dagar efter sin oprovocerade attack mot Ukraina deklarerade Putin att han hade satt Rysslands kärnvapen i högsta beredskap, samtidigt som en av hans främsta propagandister förklarade att en värld utan Ryssland inte var värd att bevara. Eller mera ordagrant; vad ska vi med världen till om inte Ryssland finns i den.

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 11 juni 2023-
Ukraina och Europa
Det var hög tid för Europa att än en gång påminnas om de geopolitiska förutsättningarna för sin frihet och sitt oberoende. Vilket är den påminnelse jag tror de fick när Putins Ryssland inledde sitt oprovocerade anfallskrig inte bara mot Ukraina – utan mot hela den säkerhetsordning som Europas demokratiska nationer, stora som små, tills dess hade hade tagit för given.

Några ord på Nationaldagen den 6.6.2023, Tällberg.
Kära ni alla som har samlats i Tällberg för att i andan av vår övernationella mänskliga gemenskap fira vår svenska nationaldag – och kanske femhundra år som nation, hur man nu räknar, och vad man nu menar med nation.

Recension av Frida Stranne, Trita Parsi: Illusionen om den amerikanska freden, Ordfront, 2023. Expressen Kultur, maj 2023.
Amerikas fel?
En version av kriget i Ukraina ser ut ungefär så här: Vad Putin idag gör är fasansfullt och oförsvarligt, men hade inte USA (eller Väst eller Nato, termerna är utbytbara) betett sig som de gjorde hade Putin inte pressats (tvingats, provocerats, termerna är utbytbara) att bete sig som han gör.

Efterord till Hans Jonas: Gudsbegreppet efter Auschwitz, Faethon Förlag, 2018.
Varför Gud?
Vad för slags Gud är möjlig i en tid när människan har makt att utplåna sig själv och förändra villkoren för allt liv på jorden? I en tid när varje idé om Gud därför rimligen måste kunna förenas med idén om Guds yttersta maktlöshet över sin Skapelse, eller över Existensen, eller över Evolutionen, eller vad än människan valt att sätta för namn på den konstellation av högst osannolika tillfälligheter i vilken hon befinner sig och som hon med sin artegna förmåga till självmedvetande måste finna sin plats.
Här också som pdf.

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 14 maj 2023
Från identitetskris till kulturkrig
Det var nog tur att Shakespeare hann skriva Othello innan någon kom på att han saknade förmågan att leva sig in i hur en människa med en annan hudfärg kunde tänka och känna.

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 16. april 2023
Det stora avlärandet
Varningar för att artificiellt intelligent maskiner kan fås att göra saker vi inte vill att de ska göra kommer nu också från de forskare som själva utvecklat dem och har börjar skrämmas av tanken på konsekvenserna. Själv skräms jag av tanken på det stora avlärandet. Avlärandet av det slags tänkande som med alla sina brister gör oss till människor och inte till maskiner.

Godmorgon världen den 19 mars 2023
I kodlöst land
På sociala medier tar sig personer rutinmässigt rätten att säga vad som faller dem in, också anonymt, till människor de inte känner, utan minsta hänsyn till några sociala koder. Det som numera kallas kulturkrig, culture wars, är ett krig i kodlöst land mellan människor som bara alltför lätt kan fås att missförstå och misstänkliggöra varandra.

Godmorgon världen den 19 februari 2023
En ny Churchill
Utan Zelenskyj är jag inte säker på att Europa hade stått lika samlat i sitt stöd till Ukraina. Inte heller att Europa skulle ha kommit till samma slutsats som en gång Churchill; att det finns strider som måste utkämpas och vinnas också till ett högt pris eftersom priset för ett nederlag är högre. 

Expressen Kultur, den 4 februari 2023
Om koranbränningar och yttrandefrihet
Ett vanligt missförstånd om yttrandefriheten är att det är ett naturtillstånd, men så är det inte. Yttrandefriheten är en högst “onaturligt” (och historiskt sällsynt) konstruktion av både formella lagar och informella regler för vad som offentligen kan sägas eller inte sägas i ett samhälle.

Godmorgon världen den 23 januari 2023
Artificiellt skitprat
Om vi redan tidigare tyckt oss gå mot en värld där vi får allt svårare att skilja på äkta och falskt, sanning och lögn, är det nog ingenting mot vad som nu stundar. Informationsapokalypsen, eller infokalypsen, som någon redan döpt det hela till, är en flodvåg av maskinproducerade texter, till synes alltmer intelligenta och mänskliga, som tränger in i varje vrå av våra digitala liv och gör det allt svårare för oss att veta vem som vill oss vad och varför.

Godmorgon världen den 18 december 2022
Den stora elfelräkningen
Det är möjligt att om inte ”den forna vänsterregeringen” för snart tio år sedan hade fattat det ena eller andra beslutet, så hade vi kanske idag haft mera kärnkraft och därmed möjligen kunnat hålla elpriset nere en smula, även om vare sig det ena eller andra är helt säkert. Elpriset är inget Sverige numera självständigt råder över och vi är inte de enda i Europa som den här krigsvintern kommer att få se våra elräkningar gå genom taket.

Godmorgon världen den 20 november 2022
Vintern kommer
Vintern har ännu inte kommit till Europa men i München där jag befinner mig är kvällarna mörkare än vanligt eftersom fasadbelysningarna på alla offentliga byggnader är släckta. Det magnifika rådhuset på Marienplatz får nöja sig med återskenet från de privatupplysta husfasaderna runtomkring, och de nyss så konstfullt ljusskulpterade tornen på stans riktmärke, Frauenkirche, smälter nu samman med natthimlen.

Kulturessä i Expressen, 29 oktober 2022
Den amerikanska vägen till helvetet
Oavsett om Trump ställer upp igen eller inte är skadan därmed redan skedd. Det grundläggande mått av politiskt förtroende och nationell samhörighet som med viss möda (ett inbördeskrig) har hållit samman Amerikas Förenta Stater i tvåhundratrettio år har trasats sönder. 
Patienten är inte död men vägen till bårhuset ligger utstakad.

Godmorgon världen den 23 oktober 2022
Nationalismens gränser
I en värld vars kriser och utmaningar mer än någonsin kräver internationell handlingskraft – växer nationalismen. Och förklaringen är lika nedslående som enkel. Säkerhet genom internationellt samarbete är svårare att organisera och skapa förtroende för och lättare att skapa misstro mot. Murens säkerhet däremot, hur osäker den än visat sig vara, talar till något djupt inom oss. På samma sätt som en gång klanens och stammens.

Godmorgon världen den 25 september 2022
Till Västerlandets försvar
Också jag kan se svagheterna och bristerna i det som Putin nu hatfullt kallar Västerlandet, men jag kan också se att den världsordning som vi levt i sedan andra världskrigets slut, och som till stor del bygger på västerländska idéer och ideal, är väl värd att försvara mot den världsordning som Vladimir Putin har gått i krig för, och som Xi Jinping tycks rusta sig för, och som de båda vill grunda på principen att makt är rätt och att starkast vinner.

Godmorgon världen den 28 augusti 2022
Att lyssna till väljarna
Vad partierna har att säga verkar alltmer påverkas av vad opinionsanalyser visar att deras väljare vill höra. Vad deras väljare vill höra verkar i sin tur mindre påverkas av vad partierna säger och mer av vad som sägs i den digitala världens alla påverkanskanaler – där det ofta är svårt att veta vem som vill påverka väljarna till vad – och varför. ....

Godmorgon världen den 31 juli 2022
En ny beredskapstid
I en intervju säger moderatledaren Ulf Kristersson att hans mål är att människor inte ska behöva ställa om sina liv. Men vad jag tror vi behöver är politiker som har viljan och förmågan att säga att omställningar och kanske påfrestningar är vad den perfekta storm vi står inför kräver att vi förbereder oss på.  

Godmorgon världen den 3 juli 2022
En förlegad självbild
Med sin ansökan om medlemskap i Nato har Sverige trätt in i en värld av konflikter som inte går att undvika, och som inte går att lösa med aldrig så mycket saklighet och förnuft, och som på område efter område lär komma att utmana vad som finns kvar av en förlegad svensk självbild.

Godmorgon världen den 5 juni 2022
Lögnens lockelse
 En av de många illavarslande berättelserna från kriget i Ukraina är sonen som förgäves försöker övertyga sin far om vad som pågår. Sonen är i Kiev med sin familj och fadern är i Ryssland och tror honom inte. Fadern tror mer på den ryska statspropagandan än på sin egen son.

Godmorgon världen den 1 maj 2022
Vad är heligt?
Gör tankeexperimentet att någon ber dig att nämna något som betyder särskilt mycket för dig. Ja, rentav något som du med ett gammaldags språk håller för dyrt och heligt. Tänk dig sedan tänk dig att den som fått veta det söker upp dig och ställer sig att pissa på det, i det uttalade syftet att förödmjuka, såra och provocera.

Godmorgon världen den 10 april 2022
Vad är värt att dö för?
Med kriget i Ukraina har en fråga ställts som vi kanske inte trodde behövde ställas längre – i varje fall inte här. Finns det något som är värt att dö för? 
Det är naturligtvis en fråga som ingen av oss vet svaret på förrän den konkret tränger sig på. Människor som är beredda att riskera livet för något annat eller någon annan, har i regel inte tänkt sig att göra det, och vill nog helst slippa göra det. De har bara hamnat i en situation där frågan har trängt sig på.

Godmorgon världen den 13 mars 2022.
Fiendens återkomst
Jag utgår från att Vladimir Putin kommer att förlora det här kriget. Det vill säga att ingenting av det han sagt sig vilja uppnå med det kommer att förverkligas. Att Ukraina kommer att bestå som en fri och oberoende stat och att omvärlden kommer att lyckas samla sig till försvar för den mest grundläggande av de principer som legat till grund för den internationella ordning som etablerades efter andra världskriget; att makt inte får betyda rätt.

Kulturartikel i Expressen den 26 februari 2022
Ömsesidig galenskap?
Under några årtionden levde världen i skräck för ett allt förintande kärnvapenkrig mellan supermakterna USA och Sovjetunionen. Därefter levde världen några årtionden i förvissningen om att ingen av supermakternas ledare skulle vara galen nog att inleda ett sådant eftersom de därmed skulle förinta inte bara motståndaren utan också sig själva.

Essä, Expressen Kultur, 15 februari 2022.
Ett annat Amerika
För trettio år sedan (i en bok om den amerikanska idén, Friare kan ingen vara, 1990) försökte jag i en mening fånga det säregna samhälle som i USA hade börjat formas i spänningen mellan en gränslös individuell frihet i det lilla och en konstitutionellt starkt bindande gemenskap det stora. 
”Över den begynnande entreprenörskapitalismens tusentals tjattrande gråsparvar svävade republikens allseende örn”, skrev jag.
Idag skulle jag skriva att örnen är skadskjuten och att runt de tjattrande sparvarna slår vargen sina lovar. 
Och att det är hög tid att försöka föreställa oss ett annat USA än det vi hittills betraktat som en självklarhet.  

Godmorgon världen den 13 februari 2022
Om kriget kommer
Även när det är möjligt att på förhand inse galenskapen och meningslösheten i ett krig är det inte säkert att det räcker för att förebygga det, eftersom vad som till sist utlöser ett krig och avgör vad slags krig det blir inte bestäms av till synes rationella kalkyler över vinst och förlust, utan av svårförutsägbara och svårkontrollerbara händelser framdrivna av provokationer, prestige och propaganda.

Godmorgon världen den 16 januari.2022 
Historia som fiktion
I den ena teveserien efter den andra har högst verkliga personer, också nu levande, gjorts till huvudpersoner i mer eller mindre fantasifulla dramatiseringar av historiska händelser. I teveserien ”Den osannolike mördaren” visas hur den sk Skandiamannen, Stig Engström, faktiskt mördar Olof Palme. Problemet med den här genren av teveserier, som jag ser det, är inte att de innehåller inslag av fantasi och fiktion. Problemet är att vi inte får veta vad som är vad. 

Godmorgon världen den 19 december 2021
Individen och pandemin
Gör tankeexperimentet att världen har drabbats av ett virus som är långt dödligare än Covid-19 och mot vilket det inte finns något annat försvar än ett vaccin. Och att förutsättningen för att försvaret ska fungera är att de flesta människor frivilligt låter sig vaccineras eftersom viruset annars kommer att leva vidare och muteras i ständigt nya varianter och smittan inte gå att hejda.

Godmorgon världen den 21 november 2021
Klimatpaniken
Vad som än sades och gjordes vid det stora klimatmötet i Glasgow så verkar snart sagt alla experter vara överens om att det var otillräckligt. Rejält otillräckligt till och med.

Moderna Tider, oktober 1999 (återpublicerad med anledning av digitaliseringen av Moderna Tiders samlade årgångar i Kungliga Bibliotekets tidskriftsdatabas)
Om att sätta punkt
Häromdagen hittade jag några gulnade anteckningsblock i min skrivbordslåda, och i ett av dem några kalkyler nedklottrade. Blocket var från hösten 1989 och innehöll den förmodligen mest kortfattade ekonomiska analys som någonsin gjorts av ett tidskriftsprojekt.

Godmorgon världen den 24 oktober 2021
Politisk galenskap
För snart fyrtio år sedan skrev den amerikanska historikern Barbara Tuchman en bok med titeln The March of Folly – fritt översatt ”galenskapens framfart”. Det slags galenskap Tuchman syftade på var den politiska galenskapen att mot bättre vetande, med berått mod om man så vill, förstöra för sig själv.

Expressen Kultur 12.10.2021
Antisemitism och Israelkritik
Den definition av antisemitism som den svenska regeringen har förbundit sig att följa har till dags dato bidragit till en fortgående och farlig trivialisering och politisering av kampen mot antisemitism i syfte att misstänkliggöra och desarmera också sådan kritik av staten Israel som rimligen måste anses vara fullt legitim.

Godmorgon världen 26.9.2021
Varför minnas Förintelsen?
Syftet med det svenska museet är, läser jag, ”att utveckla och förmedla kunskap och forskning om Förintelsen som historiskt skeende”, men någon ny kunskap om själva Förintelsen lär inte det nya museet kunna bidra med. För den som idag vill veta allt om Förintelsen, är det inte kunskap som saknas – och inte heller museer – och inte heller tillfällen att få kunskapen förmedlad.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 29.8.2021
Trovärdighet till salu
I den sköna nya mediala värld vi nu lever i har trovärdigheten i rask takt offrats på uppmärksamhetens altare. Sant eller falskt, påhittat eller verkligt – i den hårdnande kampen om vår skärmsplittrade uppmärksamhet har trovärdigheten svårt att konkurrera.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 1.8.2021
Apokalypsens turister
Hur ska så kallat vanligt folk, det vill säga alla vi andra, fås att acceptera de förändringar i livsstil och konsumtion som av allt att döma krävs för att rädda vår planet undan en klimatkatastrof, om några av planetens rikaste och mäktigaste män kan räcka ett stort fett långfinger åt oss alla, och tydligt nog visa att planetens räddning inte är deras sak.

Filosofin, Hans Ruin och jag.
Bidrag till festskrift till Hans Ruins 60-årsdag, augusti 2021.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 4.7.2021
Hur stor kan en sekt bli?
I den amerikanska debatten har tron på den stora valstölden fått namnet den stora lögnen, The Big Lie, och i takt med att inga bambufibrer upptäckts i valsedlarna och ingenting annat heller som kan ge stöd för påståendet att Trump är USA:s rättmätige president, växer sig den stora lögnen allt större, och konspirationsteorierna som krävs för att upprätthålla den blir allt galnare. Den fråga som därmed uppstår är: hur stor kan en sekt bli?

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 6.6.2021
Nationalismens sorgliga återkomst
Det idag mest uppenbara problemet med nationalismens återkomst är att nationen inte på egen hand kan fixa allt det där som nationalismen lovar att den ska kunna fixa, inte välfärden, inte tryggheten, inte gemenskapen. Och att nationalismen därmed föder den frustration och den besvikelse den livnär sig på.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 14.2.2021
Lögnens klimat
Det som hänt i USA kommer nog inte att hända här, i varje fall inte på det sättet, men lögnens klimat tränger sig på i land efter land – också här. Också vi står inför utmaningen att försvara och bevara ett demokratiskt styre i ett politiskt klimat där det blir allt svårare att skilja mellan sant och falskt, verkligt och overkligt, och allt lättare att skapa fotfäste för vilka lögner som helst.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 17.1.2021
Att rida en tiger
Hade Trump vunnit valet i november, vilket var fullt tänkbart, hade de amerikanska politiker och finansiärer som i fyra år backat upp honom, och böjt sig för honom, och fruktat honom, och gynnats av honom, ha stannat kvar ombord på sitt rövarskepp, eller om man så vill, fortsatt att rida den trumpska tigern – för att antingen slukas av den eller bli tigrar själva. 

Godmorgon världen, Sveriges Radio 20.12.2020
I verklighetsbubblornas tid
När människor inte kan kommunicera med varandra utan att missförstå eller karikera varandra är det roligt ett tag, lite som slapstick. Sedan är det bara sorgligt. Det är sorgligt, för att inte säga skrämmande, att vi är på väg att förlora förmågan att kommunicera på allvar med varandra i en tid när vi mer än någonsin behöver den förmågan. Jag också förmågan att skämta.

Godmorgon världen 22.11.2020
En människosyn att minnas
Jag tänker inte ha några synpunkter på om Sverige borde ha ett förintelsemuseum, och än mindre i vilken stad det borde ligga, men jag vill föreslå att Sverige snarast får ett museum, gärna med tillhörande forskningsavdelning, över människosynens och människovärdets svenska historia.  Jag vill också föreslå en lämplig plats. Vipeholm, Lund. 

Godmorgon världen, Sveriges Radio 25.10.2020.
Fakta och konspirationsteorier
Konspirationsteorier har sin högkonjunktur i tider när vårt behov att förstå världen växer sig större än vår förmåga att förklara den, och vi får svårt att skilja mellan verklighet och propaganda, och vi därför alltför lätt kan förföras av en allt förklarande lögn.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 27.9.2020
Vad gör sociala medier med oss?
I Netflix-dokumentären The Social Dilemma möter vi personer som alla en gång var med om att skapa vad de trodde var något stort och gott, men som alla nu berättar om sin tilltagande förskräckelse över vad de varit med om att skapa. Ett digitalt virus som livnär sig på vårt behov av gemenskap och erkänsla och gör oss till ensamma, utsatta och lätt manipulerbara bekräftelsenarkomaner.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 30.8.2020
När makt blir rätt
Det mest påtagliga vid republikanernas partikonvent var den obrutna närvaron av talare som alla tävlade om vem som kunde böja sig djupast i sina ansträngningar att låta Sanningen bli vad Donald Trump för tillfället hade bestämt att den var. Det är också så jag föreställer att demokratins skymning övergår i natt. Inte med en knall, utan till det knäppande ljudet av kotor som en efter en böjer sig för den auktoritära makten.

Expressen Kultur, 28 augusti 2020
Festen som tog slut
I slutet på 1960-talet drogs jag in i den revolutionära vänstern och tyckte och tänkte saker som jag idag finner oförsvarliga. Jag var ung det medges, arton år, och det hela varade inte länge, men under större delen av mitt liv har jag försökt förstå vad det var som hände och varför. Och inte minst, vad en sådan rörelse hade kunnat få åtminstone några av oss att göra. Eller som jag skrev tjugofem år senare (i min bok Da Capo al Fine): ”I en annan tid och ett annat läge hade nackskottens män stått redo också här.”

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 5.7.2020
Att rensa i historien
Att ta bort för att glömma eller förtränga är att göra oss till lätta offer för minnets manipulatörer. Kombinationen av historielöshet och historierensning var en gång det totalitära samhällets grundval – och är det fortfarande. 

Expressen Kultur, 29.6.2020
Det amerikanska inbördeskriget
När polisen Derek Chauvin i nio outhärdliga minuter tryckte sitt vita knä mot George Floyds svarta nacke, var det slaveriet vi såg framför oss. 
Och de mörka spåren efter ett oavslutat inbördeskrig.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 7.6 2020.
De gamla och Sverige
Vad pandemin har ställt på sin spets är inte bara frågan hur vi tar hand om våra äldsta och svagaste utan också frågan hur vi värderar människor. Min misstanke är att vi i Sverige har satt en ålderslapp på människovärdet. Min förhoppning är att pandemins erfarenheter ska få oss att ändra på den saken.

Expressen Kultur, 29.5.2020
Varför gjorde Sverige på detta viset?
Om Covid-19 främst hade dödat unga och friska (vilket den spanska sjukans virus gjorde) istället för gamla och svaga, hade vi då inte gjort snart sagt allt för att försöka trycka ner smittspridningen? Vilket snart sagt alla länder utom Sverige valde att göra. Varför? 

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 5.5.2020
Pandemins paradoxer
Jag kan förstå viljan och behovet att med en svensk flagga eller tre markera nationell kris och nationell samling, men jag kan inte förstå behovet att med utebliven EU-flagga markera distans till den europeiska omvärld som vi är så djupt sammanvävda med och så beroende av. 

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 12.4.2020
Den svenska oberedskapen
I andra världskriget sattes Sveriges beredskap aldrig på prov, som den gjorde i Norge och Danmark för nästan exakt 80 år sedan.Nu sätts beredskapen på prov också här. Och jämfört med Norge och Danmark, för att inte tala om Finland, verkar den inte vara särskilt god nu heller. Ett slags oberedskap om man så vill, inför tanken på att samhället skulle kunna kollapsa också här.

Expressen Kultur, 16 mars 2020
Ett moraliskt vägval
Hur vi än vrider och vänder på oss står vi inför ett moraliskt dilemma som vi inte kan överlåta åt experter att avgöra. För att uttrycka det brutalt, ska vi välja att låta fler gamla och svaga dö i Covid-19 för att snabbare immunisera de mera motståndskraftiga? 

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 8.3.2020
Det verbala våldet
Hur försvarar vi rättsstaten mot verbalt våld utan att själva förfalla till samma metod, och därmed undergräva det vi vill försvara? Det är den frågan som påvens maning till aktsamhet med orden ytterst ställer på sin spets. Och som jag tror kommer att ställas på sin spets som aldrig förr i det amerikanska valet i höst – ett val som kommer att avgöra betydligt mer än vem som blir USA:s näste president.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 9.2.2020.
Symbolpolitikens overkliga problem
Det har från och till gjorts en stor sak av hur vi hälsar på varandra. För några år sedan var det Stefan Löfven som förklarade att i Sverige hälsar både män och kvinnor genom att ta varandra i hand. Detta sedan en manlig politiker från miljöpartiet valt att hälsa på en kvinna på annat sätt. Och i höstas gick norska Fremskrittspartiet ut med samma budskap: ”I Norge håndhilser vi på varandra”. Detta sedan en kvinna valt att hälsa på kronprins Haakon på annat sätt. 

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 12 januari 2020.
Lättheten att bli kränkt
Det är lätt att bli kränkt idag. Kanske alltför lätt. I varje fall krävs inte mycket för att dra igång en utredning om saken. På vissa arbetsplatser, exempelvis Lunds universitet som jag råkar ha inom synhåll, räcker det med att en lärare eller student säger sig vara utsatt för kränkande särbehandling för att en formell utredning ska dras igång.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 8.12.2019
Lättheten att byta övertygelse
När vi i de sociala mediernas tid inte längre kan lita på någons övertygelse, eftersom vi inte längre kan vara säkra på vem någon är, eller vad någon vill, eller om någons övertygelse är verklig eller påhittad, handlar det snarare om vem som kan framstå som mest autentisk i sin principlöshet och ombytlighet. Den som darrar mest på manschetten, ja rentav visar tecken på skam, är en förlorare.

Expressen Kultur, 11.11.2019
Om antisemitism på Karolinska sjukhuset
Tyvärr har Svante Weyler och  SKMA genom att de facto ställa sig bakom en enda persons version av konflikten, och därigenom de facto ge stöd åt Simon Wiesenthalcentrets politiska agenda, spelat högt med såväl sin sakliga som moraliska auktoritet. 

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 10.11.2019
Lögnens språk
När riksrättsprocessen mot Donald Trump nu drar igång på allvar kommer vi att få se en kraftmätning mellan nyspråkets förmåga att lösa upp grunden för vår förmåga att skilja mellan sanning och lögn, och gammelspråkets förmåga att med vittnesmål, dokument och argument försöka gjuta samman grunden på nytt.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 13.10.2019
Med Folket mot Demokratin
Boris Johnson tycks redan från första början ha planerat för en valkampanj med sig själv i rollen som befriare av Folket från de folkfientliga eliterna i parlament, domstolar och medier, för att inte tala om de utländska eliterna i folkförtryckets centrum, EU.  En av de största lögnerna i den kampanjen är - Folket. Folket finns nämligen inte. Folket är en ideologisk och politisk fiktion.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 15.9.2019
Att knäcka ett samhälle
Vi har idag fått något som nyss var en självmotsägelse – radikal konservatism. Konservatism innebär ju att hellre bevara än förändra, men de mest radikala partierna idag, de som vill riva mest, är partier som kallar sig konservativa; Tories i Storbritannien och republikanerna i USA.

Godmorgon världen, Sveriges Radio 18.8.2019
Vår avtrubbade känsla för verklighet
Jag tror att avtrubbningen av verklighetskänslan kan vara en förklaring till framgångarna för den typ av politiker som kan säga och lova vadsomhelst, utan hänsyn till vad som är möjligt eller omöjligt, verkligt eller overkligt, sant eller falskt. 

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 21.7.2019.
Den viktigaste bilden från månen
Den viktigaste bilden från månen, den bild som etsat sig fast på vår civilisations näthinna är bilden av Jorden.
Bilden av Jorden när den går upp över månen.

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 23 juni 2019
Den antiliberala demokratin
Mer eller mindre uttalat företräder den antiliberala demokratins partier och regeringar idén att en demokratiskt vald majoritet har rätt att besluta vad den vill, punkt slut. Den liberala demokratin däremot kan inte sätta punkt där.

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 26 maj 2019
Att rensa i historien
Hur dömer vi vad människor i en annan tid sade och gjorde?
Allt hårdare, som det verkar.

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 28 april 2019
Ansvaret för planeten
Räddningen av vår planet är naturligtvis en historisk prövning av vår arts förmåga till ansvar, men också, som jag ser det, en historisk chans att gjuta nytt liv och ny mening i den förmågan. Så att vi om tjugo år fortfarande ska kunna förundras över livets mångfald och skönhet på vår planet – och med viss stolthet se tillbaka på vår förmåga att när så krävdes – ta vårt ansvar för den.

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 30 mars 2019
Den farliga drömmen om renhet
Drömmen om etnisk renhet är en de mest självdestruktiva i historien. Men också en av de mest förföriska, eftersom den lovar vad människor i turbulenta tider saknar och drömmer om – hemmahörighet, erkänsla och – kontroll. Det var den drömmen som exploaterades av Brexitkampanjens strateger.

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 3 mars 2019
Greta Thunbergs panik
Jag har stor respekt för Greta Thunbergs panik. Men kanske ännu mer för hennes säregna förmåga att kallt och klart, och därför på något sätt hoppingivande, sätta ord på den.

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 3 februari 2019
Syndabocken
En enkel lösning på ett problem som inte har någon enkel orsak och ingen enkel lösning och ingen självklart skyldig att peka ut, är att lägga skulden för problemet på en oskyldig. 

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 6 januari 2019
Till pessimismens försvar
Pessimismen tror jag bättre än optimismen kan få oss att uppskatta betydelsen av det som är, gentemot det som kanske aldrig blir. Också betydelsen av den planet som vi helt osannolikt har fått oss till skänks, och som är den enda planet vi känner där en människa om och om igen kan släpa ett stenblock uppför ett berg – och om och om igen förundras över utsikten längs vägen.

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 2 december 2018
Tungors gift
Erfarenheten av att ord kan döda sitter av familjehistoriska skäl djupt inpräntad i mig, eftersom det var ord som ytterst gjorde Förintelsen möjlig; ord som hade till syfte att förtala, förödmjuka, förfölja, och till sist förgöra. Och därmed också erfarenheten av att ord inte bara är ord. Ord är också handlingar, ibland brutala handlingar som kan bryta ner människor, och om inte döda dem, så såra dem för livet.

Vänbok till Bo Rothstein 2018
 En sanningsenlig berättelse
Sanningsenlighet är en h.llning, en strävan, en etisk utg.ngspunkt. En sanningsenlig berättelse behöver inte vara sann (i bemärkelse verifierbar). Den kan mycket väl vara spekulativ och prövande. Den får bara inte vara medvetet falsk.

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 9 september 2018
Faktakollar och politik
Kollektiva känslor av rädsla och hat, när de väl har väckts, kan knappast några faktakollar i världen rå på, eftersom det inte är bristen på fakta som föder och driver dem utan bristen på tillit.

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 12 augusti 2018
Den stora flykten från verkligheten
När en gigantisk planet oväntat rör sig mot jorden och oundvikligen kommer att kollidera med  den och utplåna allt och alla, sätter sig Claire i en golfbil med sin son för att fly.

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 15 juli 2018
Identiteten människa
Identiteten människa kan naturligtvis inte vara vår enda identitet, och är knappast heller den som dagligdags betyder mest för vilka vi är och vart vi hör, men en identitetspolitik som gör en huvudsak av vem som ska få kalla sig svensk har, som jag ser det, inte till fullo förstått vad det idag innebär att vara människa.    

Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 22 april 1018
1968 och tidsandan
När historiker och författare femtio år senare ska försöka förstå och beskriva 1968, så finns där någonting som de inte riktigt kommer åt hur noggranna de än är, nämligen hur det var att leva just då och se på världen med just de ögonen.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 25 mars 2018
#metoo och journalistiken
En ny journalistik har sett dagens ljus. Låt mig kalla den metoo-journalistiken. Låt mig också genast säga att jag inte anser det vara journalistik. I varje fall inte det slags journalistik som jag en gång lärde mig på något som kallades journalisthögskolan och som jag efter förmåga har utövat i snart femtio år av mitt liv. 

Recension i Expressen Kultur, 4 februari 2018
Philippe Sands: Vägen till Nürnberg, Bonniers 2018. "Han förblev kemist också i sitt författarskap, skulle man kunna säga. Den precisa blicken, den forskande iakttagelsen, den djupa övertygelsen om människans förmåga att med mineralhacka och provrör, eller med papper och penna, eller med bådadera, skilja kattguld från äkta."

Godmorgon världen, Sveriges Radio 25 februari 2018
Från ord till hashtag
Hashtag är det engelska namnet på skrivtecknet fyrkant och symbolen för en revolution. Och då tänker jag inte främst på metoo eller någon annan av alla de hashtaggar som likt memer eller mentala virus spridit sig över världen och fastnat i vårt medvetande och kunnat samla miljoner människor bakom en sak eller ett krav.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 28 januari 2018
En galen miljö
I filmen Falling Down (1993) fastnar en man i en bilkö på en motorväg i Los Angeles och blir galen. Mannen som spelas av Michael Douglas är väl inte helt balanserad redan som det är, det framgår snart, men det är i bilkön allt brister. Den yttre galenskapen och den inre förenar sig. Efter ett kort gästspel på Los Angeles motorvägar kan jag meddela att vad gäller den yttre galenskapen så har tillståndet om möjligt förvärrats.

Recension i Expressen Kultur, 26 december 2017
Primo Levi: Periodiska systemet, Modernista 2017. "Han förblev kemist också i sitt författarskap, skulle man kunna säga. Den precisa blicken, den forskande iakttagelsen, den djupa övertygelsen om människans förmåga att med mineralhacka och provrör, eller med papper och penna, eller med bådadera, skilja kattguld från äkta. 

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 24 december 2017
Julens påminnelse  
Jultiden påminner oss om något som vi människor då och då måste försöka påminna oss: vår gemensamma mänskliga belägenhet.
Den som vi har gemensam också med de mest utsatta i samhället. Ja, synnerhet med dem – eftersom det vi behöver påminnas om är att de också skulle kunna vara vi.

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 26 november 2017
Varför kommer nationalismen tillbaka?  
Inte bara i Europa utan också, och inte minst, i Donald Trumps USA. En ideologi med en så väl dokumenterad historia av våld och samhällsförstörelse bakom sig? Och med ett så problematiskt förhållande till demokratin?

Recension i Expressen Kultur, 18 oktober 2017
Sarah Bakewell: Existentialisterna, Albert Bonniers Förlag 2017. "Existentialisterna må ha gjort sitt (den ”autentiska” individen visade sig vara ett förrädiskt fotfäste), men den stora fråga de försökte gjuta liv i tränger sig på igen: Hur kan vi leva vid existensens rand och stirra tomheten i vitögat utan att förlora vår mänsklighet?" 

Omläsningen: I värmens personkrets (Essä från Moderna Tider nr 104, juni 1999). 
Det finns en gräns där lojaliteten mot ”de egna” tar över rättvisan mot ”de andra”. En gräns där känslan av samhörighet tar över principen om allas lika rätt och värde. En gräns mellan dem som hör hemma och dem som inte gör det. Mellan den varma personkretsen och den kalla.
 
Godmorgon världen, Sveriges Radio, 29 oktober 2017
Den nya overkligheten
För en tid sedan såg jag på nätet ett uttalande av förre presidenten Obama. Det var alldeles tydligt Obama som talade, och rösten var omisskännligen hans, och läpparna rörde sig helt synkront med vad han sa, och det hela verkade hur verkligt som helst. Men det bilden av Obama visade var inte vad han hade sagt, utan vad någon mycket skickligt hade lagt i hans mun. Ja, så skickligt att det med blotta ögat och örat inte gick att skilja mellan det verkliga uttalandet och det fejkade. Fejkad bild, fejkat ljud, fejkat meddelande – och som sagt hur verkligt som helst. 

Godmorgon världen, Sveriges Radio, 1 oktober 2017
Hotet mot yttrandefriheten 
Anta att någon använder sin yttrandefrihet för att säga:  jag vill avskaffa din yttrandefrihet. Som säger att om jag får bestämma ska du inte att ha samma friheter och rättigheter som jag i det här samhället, ja kanske inte ens rätten att leva här. Anta kort och gott att någon systematiskt och medvetet använder yttrandefriheten för att genom hets och hot skrämma och tysta utpekade grupper och meningsmotståndare. 

Krönika i Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 6 augusti 2017
Urholkningen av den högre utbildningen
Det må vara att högre utbildning åt alla har blivit en viktig kniv i regeringens politiska verktygslåda, men om kniven görs allt slöare, om högre utbildning åt alla i praktiken betyder sämre utbildning för alltfler, om det som inte får kosta något föder den ena mänskliga kostnaden efter den andra, då undrar jag om inte julipromemorian från högskoleministern är symptom på ett långt större problem än bristen på brett deltagande i högskoleutbildningen.

Krönika i Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 3 september 2017
Utan kollektivt handlande blir inte mycket gjort
Det finns en beprövad metod för att få oss att göra saker mot våra övertygelser, eller mot vårt samvete, eller bara mot bättre vetande, och det är att intala oss att om inte jag gör det så kommer någon annan att göra det i mitt ställe. Eller också, om bara jag gör det som bara kan bli gjort om alla gör det, då spelar det ingen roll vad jag gör. 

Krönika i Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 9 juli 2017
Biologins återkomst
Jag underskattar inte möjligheterna att förändra människans biologi, lika lite som jag underskattar de hot och utmaningar som människans kultur idag ställer världen inför. Men jag är också gammal nog att frukta biologins återkomst som människans öde. Där biologin går in går friheten ut.

Krönika i Godmorgon världen, Sveriges Radio P1, 11 juni 2017
Om behovet av rättvisa
De få konkreta förslag som finns för att lösa det växande orättviseproblemet i vår tid kan tyckas utopiska de också, precis som Bibelns jubelår – skatt på globala finanstransaktioner, skatt på robotar, medborgarlön, globala skattekonventioner, globala välfärdskontrakt – men problemet är verkligt, och de politiska och sociala konsekvenserna av att inte kunna eller vilja göra något åt det börjar bli märkbara.

Artikel i Expressen Kultur 11.6.2017
Plats och minne
Jag tror att platsen för våra tidigaste förnimmelser av världen, platsen där vi ser allt för första gången och sätter våra första ord på det vi ser, som är den plats där vi för första gången gör oss hemma i världen, är en plats som sätter sig i kroppen på oss och följer oss genom livet, vare sig vi är medvetna om det eller inte.

Artikel i Expressen Kultur, 3.6.2017
Israel var inte tänkt att bli så här
Det sägs ibland att Israel döms efter en annan måttstock än andra länder och det är nog sant, och dessutom ganska förklarligt, och för min del också givet. Judarnas återvändande till ”det heliga landet” var i alla händelser ett projekt med alltför starka ekon in i vår civilisations djupaste drömmar och trauman för att inte förväntningarna skulle få något exalterat över sig och farhågorna något apokalyptiskt.

Krönika i Godmorgon världen, P1, 14 maj 2017
Vinstdrift i välfärden
Varför fostrar vi våra barn och vårdar våra sjuka och tar hand om våra gamla? är fortfarande en bra fråga.
Och jag väntar fortfarande på att de högljudda förespråkarna för vinstdriven välfärd ska ställa sig den.

Kulturartikel i Expressen, 29.4.2017
Hundra dagar med en bananrepublikan
Efter hundra dagar har president Donald Trump åstadkommit en hel del. Inte genom att bygga upp något, eller få igenom något (snarare rekord i att inte få igenom något) utan att genom att underminera några av fundamenten för den amerikanska demokratin.

Krönika i Godmorgon världen, P1, 16 april 2017
Hopplöshet och extremism
Jag tror att hopplöshet är en underskattad förklaring till de faktaresistenta och verklighetsföraktande opinioner och rörelser som växer fram inte bara i USA utan också i Europa. Jag tror också att det är en underskattad förklaring till extremism, terrorism och vansinnesdåd.

Krönika i Godmorgon världen, P1, 19 mars 2017
Den mätande klassen – och den utmätta
Verksamheter som tidigare byggde på att vi litade på att folk skötte sina jobb efter bästa förmåga och kunskap, bygger nu på att folk ständigt måste få sina insatser mätta, kontrollerade och utvärderade, eller rejtade om ni så vill..

Krönika i Godmorgon världen, P1, 20 februari 2017
Donald Trump och skriftkulturens nederlag
När vi nu söker förklaringar till hur en kultur av oblyga lögner, alternativa fakta, bisarra konspirationsteorier och verklighetsfrämmande verklighetsuppfattningar plötsligt sätter villkoren för det politiska samtalet i världens äldsta och till synes mest stabila demokrati, så tror jag inte vi kommer undan skriftkulturens snabba försvagning. 

Krönika i Godmorgon världen, P1, 22 januari 2017
Donald Trump och nationalismens återkomst
Den gamla världsordningen må skaka i djupet, och ingen kan ännu veta vad slags ordning, eller oordning, som kan komma i dess ställe, men med Donald Trump som USA:s president inleds nu ett fullskaleexperiment i nationalistisk verklighetsflykt och populistiskt självbedrägeri.

Krönika i Godmorgon världen, P1, 18 december 2016
Utan civilitet är barbariet nära
Det är som om vi inte längre riktigt vet hur vi ska vårda och värna den kanske viktigaste miljön i en storstad, den sociala och mänskliga, den som gör att människor som inte känner varandra och aldrig kommer att göra det, ändå kan mötas och nötas och trängas i samma offentliga rum utan att trampa varandra på tårna, bildligen och bokstavligen.

Krönika i  Godmorgon världen P1, 20 november 2016
Slutet som kom av sig
Det är svårt att tänka sig nu, men för inte så länge sedan, åren efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning och slutet på det kalla kriget, diskuterades på fullaste allvar om inte historien gick mot sitt slut. 

Expressen Kultur, 13 november  2016
Sleepless in Europe (English). Sömnlös i Europa (Swedish)
Valresultatet i USA är en klockren signal till Europas populistiska och främlingsfientliga partier och ledare att hat och lögn är ett politiskt vinnande koncept, att de hädanefter bör känna sig fria att förtala, misstänkliggöra, smutskasta och hetsa mot enskilda och grupper utan hänsyn till förlegade ”politiskt korrekta” anständighetsregler och skamgränser.

Godmorgon världen P1, 23 oktober 2016
Demokratin efter Trump
Om någonting i dagens USA påminner om 30-talet så är det att människor under vissa omständigheter kan fås att tänka och säga och göra saker som nyss var politiskt och moraliskt otänkbara, eller åtminstone tabubelagda. Donald Trump är inte Adolf Hitler men hans förmåga att få sina anhängare att överskrida den ena skamgränsen efter den andra står inte Hitlers långt efter. 

Krönika i  Godmorgon världen P1, 25 september 2016
Om det globala skatteparadiset
Det behöver inte vara häftigt att betala skatt men för att en välfärdsstat ska fungera är det helt nödvändigt. I synnerhet för en välfärdsstat som vår, med stora skattefinansierade åtaganden gentemot sina medborgare. Utan skatt ingen skattefinansierad välfärd, så enkelt är det.

Krönika i Godmorgon världen P1, 28 augusti 2016
De mentala krutdurkarnas problematik
Det finns ideologier och rörelser som erbjuder mål och mening åt de mest terroristiska självmordsdåd, men vad som är hönan och vad som är ägget när en ung människa bestämmer sig för att dra med sig så många människor som möjligt i sin egen död är inte alltid lätt att se. I synnerhet när det visar sig handla om förövare där kopplingen mellan ideologi och handling är oklar och som därmed är svåra att upptäcka på förhand. Hur får man syn på en mental krutdurk som ännu inte mött sin gnista?

Fyra krönikor om judar och judendom i Judisk krönika 2015-2016
Att kunna sin Bibel, JK 3/2015, Judisk debatt(o)kultur, JK 4/2015, Judar och ojudar, JK 1/2016, Inte i mitt namn, JK 2/16
Ett försök att i ett kortare format säga något om vad som håller på att ske med judendomen.

Kulturartikel i Expressen, 16 augusti  2016
Vems kors?
När en rörelse nu startats för att få folk att bära ett kors om halsen (#mittkors) så är den uttalade meningen att korset ska tolkas som symbol för solidaritet med de kristna offren för islamistisk terror. Mindre uttalat görs korset därmed till symbol för en solidaritet som gör skillnad på offer och offer, på offer som är födda i en religion och offer som är födda i en annan (för det är ju så vi i regel får vår religionstillhörighet, genom att födas).

Krönika i Godmorgon världen P1, 31 juli 2016
Lögnen som norm
Det kan naturligtvis ses som en gärning i sanningens tjänst att besvärande e-post-intriger i det demokratiska partiet i syfte att motarbeta Bernie Sanders läckt ut i offentligheten, men om det skett med rysk hjälp i syfte att skada Hillary Clinton och gynna Donald Trump, så är det inte sanningen vi ser, utan propagandalögnen i en ny skepnad. Om lögnen tillåts installera sig som norm i våra demokratier, är det förstås bara en tidsfråga innan vi alla har låtit lura oss för sista gången.

Krönika i Godmorgon världen P1, 3 juli 2016
Felet med folkomröstningar
Det finns de som påstår att folkomröstningar är den högsta formen av demokrati. Tro dem inte. Folkomröstningar är ett slag i magen på demokratin. I varje fall på det vi kallar den representativa demokratin, som är den enda demokrati vi känner som förmår förena makt med ansvar.

Krönika i Godmorgon världen P1, 5 juni  2016
Europa och Brexit 
Det är ju inte så att ett Europa utan EU skulle bli ett Europa av lyckligen frigjorda och fridfullt samverkande nationalstater. Nej, utan något slags EU inte heller några fridfulla nationalstater, bara en liten tätbefolkad kontinent vars konflikter, gamla som nya, än en gång riskerar att växa oss alla över huvudet.

Krönika i Godmorgon världen P1, 8 maj 2016
Vi behöver också trons språk
Kunskap är en överskattad tillgång i vissa lägen. Jag menar inte att okunskap är bättre än kunskap, självklart inte, bara att kunskap inte är det enda som driver oss människor att tänka och handla på ett visst sätt, och därför inte alltid räcker för att få oss att tänka och handla på ett annat. 

Krönika i Godmorgon världen P1, 10 april 2016
Askdöden – ett järtecken i tiden?
Myten om trädet som bär upp världen på sina grenar, är kanske inte så tokig när allt kommer omkring.

Krönika i Godmorgon världen P1, 14 mars 2016
Bassängbadets ideologer
Här uppenbarar sig en ideologi som av ett till synes pragmatiskt problem – går det rent praktiskt att sätta av några timmars bassängtid för kvinnor enbart – gör ett principiellt ställningstagande: det offentliga får inte ge efter för kulturella och religiösa särkrav. 

Krönika i Godmorgon världen P1, 14 februari  2016
Fallet Macchiarini och vetenskapen
Berättelsen om stjärnkirurgen som med Karolinska Institutets renommé och välsignelse i ryggen fick leka doktor Mengele, dvs göra vetenskapligt oprövade och uppenbart livsfarliga medicinska experiment på levande människor, är en skräckhistoria där verkligheten oavbrutet överträffar mardrömmen. 

Krönika i Godmorgon världen P1, 17 januari 2016 (något längre textversion)
Det finns fler Sicilien än Sverige i världen
Det är lättare rasera tillit än att bygga den, och det är mera näraliggande att vara lojal mot familjen än mot staten.
Det finns kort sagt fler Sicilien i världen än Sverige, vilket ibland kan vara bra att påminna sig.

Krönika i Godmorgon världen P1, 20 december 2015
Nationalstaten är inte tillbaka
Det sägs att nationalstaten är tillbaka. Tro det inte, de nationella gränskontrollerna till trots, och den nya nationella asylpolitiken, och framgångarna för partier som kräver nationen åter.

Krönika i Godmorgon världen P1, 22 november 2015
Att hata världen II
Varför är unga människor, ofta mycket unga människor, beredda att dö för att förgöra inte bara sig själva utan hela den värld de nyss levde i? En värld som varje ung människa vid sina sinnens fulla bruk inte bara borde se som värd att leva i – utan också värd att leva för. Ja, som unga människor för inte så länge sedan rentav var beredda att dö för.

Krönika i Godmorgon världen P1, 25 oktober 2015
Att hata världen I
Det är Breivik om och om igen, den obemärkte och försmådde som genomskådat omvärlden och börjat hata den och som i internetvärldens ekokammare byggt en allsmäktig fantasigestalt av sig själva, en hämnare, en dödsängel, en svart riddare rustad till tänderna för att med ett iskallt genomfört massmord få omvärlden att se – och darra.

Riksmötets öppnande, tal i Storkyrkan, 15.9.2015
Hem och hemlöshet
Sensommaren 1945 för nästan exakt sjuttio år sen kom en ung man till en plats i Småland som heter Öreryd. Det är en mycket liten plats längs Nissastigen mellan Jönköping och Gislaved, och vet man inte om att den ligger där kan man lätt missa den. Kanske lättare idag än för sjuttio år sedan, då här fanns ett mottagningsläger för överlevande från de nazistiska koncentrations- och dödslägren, vilket var svårt att missa för den som råkade fara förbi. 

Krönika i Godmorgon världen P1, 30 augusti 2015
EU faller sönder
Det heter att Rom inte byggdes på en dag, men Rom föll heller inte på en dag, inte heller på ett år eller två. Historikerna tvistar fortfarande om när det hela började och vad som utlöste det och när exakt det tog slut, vilket är ett sätt att säga att också de mest avancerade samhällsbyggen, kanske i synnerhet såna, kan falla sönder utan att man riktigt vet hur det har gått till.

Kulturessä i Expressen, 12.8.2015
Äldreomsorgen i Övre Enskededalen
Äldres behov av vård och omsorg ska in i det längsta tillgodoses i hemmet, vare sig de vill det eller inte, om så nödvändigt med dygnetruntinsatser av hemtjänstpatruller, vårdteam och övervakningskameror. Det kallas kvarboendeprincipen och är den svenska äldreomsorgens överideologi och fungerar som ett argument för att neka vård- och omsorgsboende till gamla och svaga människor som tagit det ofta svåra steget att ansöka om det.

Krönika i Godmorgon världen P1, 5 juli 2015
Det svenska flyktingundantaget
Om EU förra året hade beviljat asylansökningar i samma proportion som Sverige skulle det totala antalet ha överskridit en miljon, jämfört med den faktiska siffran, drygt 183 000, till vilken Sverige bidrog med nära en femtedel medan vissa EU-länder bidrog med praktiskt taget ingenting alls. 

Krönika i Godmorgon världen P1, 9 maj 2015
Skamgränsen
Av alla de mänskliga handlingar som ingen hade kunnat föreställa sig före kriget – och de visade sig vara många – är nog Förintelsen den händelse som vi efter kriget fortfarande har svårast att föreställa oss, och som vi därför, så gott det går, gör klokt i att försöka påminna oss, eftersom den mer än någon annan händelse, tror jag, påminner oss om vad människan, under vissa omständigheter, är kapabel till.

Expressen Kultur 20.1.2015
Bra för vad?
På frågan vad jihadistiska terrordåd ska vara bra för har jihadisterna ett klockrent om än inte rumsrent svar. Vilket intefritar oss från frågan vad en hårt islamhäcklande satirtidning ska vara bra för i ett land där människor med muslimsk bakgrund är starkt underrepresenterade i samhällets eliter och starkt överrepresenterade i samhällets marginaler och där ett öppet islamfientligt parti är på väg att bli landets största. Finns också här.

Nyårstal i Engelbrektskyrkan den 31.12.2014 och 1.1.2016
Om att förundras och häpnas
Det kan tyckas barnsligt, men jag kan fortfarande bli förundrad över att Samhället fungerar, att det kommer rent vatten ur kranen, både varmt och kallt, och att vilt främmande människor ibland ler mot varandra på gatan, och man någotsånär kan lita på att bussarna och tågen och bankerna fungerar och att det som fungerar idag kommer att fungera i morgon också.

Krönika i Godmorgon världen P1, 27 juli 2014
Partilöst
Utan partier ingen representativ demokrati. Utan representativ demokrati ingen demokrati.Tomma partier är förmodligen mera ett symptom på demokratins kris än orsaken till den. Det gör inte saken bättre.

Kulturartikel i Expressen 8 juli 2014
Israel en apartheidstat
Skilda lagar för skilda grupper av invånare är definitionen på apartheid, för att inte tala om skilda territorier. Eftersom tvåstatslösningen i praktiken är överkörd (eller sönderbyggd) är det följaktligen staten Israel som ensamt bär ansvaret för två och en halv miljoner gravt särbehandlade invånare

Krönika i Godmorgon världen, P1 22 juni 2014
Maktlöshetens återkomst
Jag tror att Barack Obama kommer att gå till historien som den amerikanska reträttens president, och krigen i Irak och Afghanistan som den amerikanska världsordningens Suez, det krig som 1956 markerade slutet för det brittiska imperiet.

Krönika i Godmorgon världen, P1 18 maj 2014
Rädda sånglärkan
Det finns en del som redan har börjat kalla vår tid för det sjätte utdöendet, the sixth extinction, på engelska.
Efter det förra utdöendet, det femte, var det däggdjurens tur att ta jorden i besittning. Och så småningom en enda däggdjursart, homo sapiens. Vilka arter ska ta över jorden efter det sjätte utdöendet?

Krönika i Godmorgon världen, P1 13 april 2014
Nyhetsverkligheten
Den dag världen går under kommer det att ske i flerfaldig direktsändning. Och vi kommer alla att sitta som klistrade vid skärmen, obenägna att missa en enda sekund av den senaste nyhetsutvecklingen – om det så är den sista.
Återstår frågan: vad var det som hände?

Krönika i Godmorgon världen, P1 9 mars 2014
Populismens spöke
Vår tids populistiska och nationalistiska rörelser lever på att inte behöva infria och ta ansvar för vad de lovar.
Politiskt ansvar har samma effekt på de här rörelserna som solen på trollen, de spricker.

Krönika i Godmorgon världen, P1 9 februari 2014
Sista vägskälet?
Om John Kerry misslyckas i sitt försök att få till stånd en tvåstatslösning kommer ingen amerikansk president att inom överskådlig tid lägga ner kraft och riskera prestige på att försöka igen. Om det fortfarande finns en väg till en tvåstatslösning så är det här det sista vägskälet.
Krönika i  Godmorgon världen, 12 januari 2014

Krönika i Godmorgon världen, 12 januari 2014
Fakta om fakta
Fakta talar aldrig sitt eget språk. Fakta talar över huvud taget inte. Det är människor som talar. Ett aldrig så odiskutabelt faktum hinner knappt uttalas förrän det kopplas samman med andra fakta i alla möjliga kombinationer och ger upphov till alla möjliga tolkningar och associationer och fogas in i alla möjliga berättelser och föreställningar. Så är det också med fakta om invandringen. Också en rad av till synes odiskutabla fakta kan fogas samman till en allt annat än odiskutabel berättelse.

Krönika i Akademikern, sep-okt 2013
Bananer och bostäder
Det lilla problem som uppstår i länder där man inte kan bo i plåtskjul året om, i varje fall inte utan att frysa ihjäl, är nämligen hur alla de som ändå envisas med att vilja bo där ska tillförsäkras någonting mer än ett plåttak över huvudet.

Krönika i Akademikern, aug 2013
Billigt och dåligt
De flygbolag som konkurrerar med osannolikt billiga biljetter konkurrerar också med löner och arbetsvillkor som för inte länge sedan skulle betraktats som osannolika – eller i varje fall oanständiga.  

Krönika i Godmorgon världen, P1 28 juli 2013
Dårarnas paradis
Att vara optimist idag är att låna från framtiden för att finansiera nuet.
Det är cykelteoremets optimism. Den som inte trampar, faller omkull.

Krönika i Godmorgon världen, P1 30 juni 2013
De misstrodda
Ju mindre vi litar på att folk gör sitt jobb desto mer kommer vi att behöva kontrollera dem.
Och desto mer vi tror oss kunna kontrollera desto mindre tillit tror vi oss behöva.
Frågan är bara vem som till sist ska kontrollera kontrollanterna. Och kontrollanternas kontrollanter.

Kulturartikel Expressen 4.5.2013
Vinstvårdare
Varför är begränsningen av vinstdrivande företag inom vård, skola och omsorg för kontroversiell till och med för socialdemokrater? Svaret: ett kapitalstarkt välfärdsindustriellt komplex som ingen längre vågar utmana på allvar.

Krönika i Godmorgon världen, P1 7 april 2013
De papperslösa och vi
Lagen mot moralen, det kollektiva intresset mot det enskilda samvetet, så ser asylpolitikens ofrånkomliga dilemma ut – och det bör vi vara hederliga nog att se i vitögat

Krönika i Akademikern, april 2013
Visionsnöden
Populism växer ur politikens maktlöshet, inte ur dess möjligheter och visioner.
Populism och affärsplaner är vad som blir kvar när politiken förlorar sina visioner.

Krönika i Godmorgon världen, P1 10 januari 2013
Bonusmänniskan
Den fråga som bankprotesterna mot bonustaket till sist väcker är: vad för slags finansvärld är det vi har fått?
Och vad för slags människor är det som styr och ställer i den?
Och vad slags banker är det som anser sig vara beroende av sådana människor?

Krönika i Godmorgon världen, P1 13 januari 2013
De blonda och de blåögda
Längtan efter ett svunnet Sverige är Sverigedemokraterna inte ensamma om i svensk politik. Folkhemsnostalgin odlas fortfarande lite här och var. Vad de tills vidare varit ensamma om är den blonda och blåögda visionen av vad slags Sverige de vill ha tillbaka.

Krönika i Godmorgon världen, P1 18 december 2013
Europa inför 2013
Ett system byggt på principen en för alla och alla för en är ju till sist vad som krävs för att rädda euron, inte ett system präglat av principen ingen för alla, var och en för sig själv.

Krönika i Godmorgon världen, P1 21 november 2012.
Håller arbetslinjen?
Om nu alla partier är för arbetslinjen kan man möjligen fråga sig varför fler människor än på länge inte har ett arbete, och varför allt fler som har ett arbete har tillfälliga jobb som ger lägre lön och mindre trygghet.

Krönika i Godmorgon världen, P1 21 oktober 2012.
Supermaktens återtåg
President Obama har undan f ör undan insett detta och så sakta tvingats laga efter läge och kan mycket väl komma att gå till historien som det amerikanska återtågets förste president. 

Krönika i Godmorgon världen, P1 29 juli 2012.
Varför kunskap?
Det är i och för sig inget nytt att forskningen följer pengarna.
Det som är nytt är att pengarna i så stor utsträckning följer pengarna.
Det som är nytt är att frågan om samhällsnyttan i så hög grad har blivit en fråga om ekonomisk nytta.

Krönika i Godmorgon världen, P1, 8 juli 2012.
Vinst och förpliktelse
Vi vårdar inte våra sjuka och tar inte hand om våra gamla för att det lönar sig utan för att vi måste.
Det är det som är skillnaden mellan produktion av lastbilar och produktion av exempelvis sjukvård eller äldreomsorg. Skillnaden mellan produktionen av något som med fördel kan regleras av tillgång och efterfrågan på en marknad och produktionen av något som i längden inte kan det, eftersom det i sista hand är produkten av en förpliktelse.

Under strecket, Svenska Dagbladet 21 januari 2012.
Den osäkra investeringen i dig själv
Trots fortsatt höga skattenivåer och omfattande kollektiva transfereringar och försäkringar växer klyftorna i samhället, ökar bristerna i vård, skola och omsorg, tilltar otryggheten och den sociala utslagningen (utanförskapet). Det verkar numera högst sannolikt att morgondagens generationer kommer att få en sämre välfärd än gårdagens, eller åtminstone leva i större ekonomisk och social osäkerhet.

Under strecket, Svenska Dagbladet 30 oktober 2011.
Jakten på den multikulturella syndabocken
Om inte förr så står det väl idag klart att Europas nationalstater befinner sig i en period av nationsöverskridande omvälvningar och påfrestningar som bara till liten del kan förklaras av något som kallas multikulturalism. De försvagade värdegemenskaperna och de framväxande enklaverna och den återuppväckta nationalismen är i det sammanhanget inte resultatet av en ny och förfelad idé om hur samhället ska organiseras utan av en gammal och förlegad.

Akademikern 2011-09
Socialförlamning
Ett samhälle som övermannas av rädsla är ett samhälle som inte längre förmår fullgöra sitt syfte.
Det är för detta tillstånd jag vill föreslå ett nytt ord: socialförlamning.

Akademikern 2011-07
Evighet till salu
I en värld där ”allt fast och beständigt förflyktigas”, för att citera Karl Marx, är en klocka byggd för evigheten kanske så nära ett stycke fast mark under fötterna som man kan köpa sig för pengar.

Essä Fokus 2011-09-23
Israels perfekta storm
Uttrycket ”en perfekt storm” betecknar en osannolik konstellation av omständigheter som dramatiskt samverkar till en katastrof. I filmen med samma namn handlar det bokstavligen om en storm så osannolik att ingen båt eller besättning är rustad att stå emot den, inte heller filmens. Också publicerad i danska Information. Länk till artikeln i Fokus.

Sista kolumnen i DN 2011-09-06
Behovet av hem
Att göra ett hem av Europa är ingen enkel sak men utan ett europeiskt hus där de många hemmen på den lilla ytan kan förmås att dela tak över huvudet och mark under fötterna och om det kniper, bröd på bordet, öppnar sig en väl upptrampad stig mot europeisk splittring, försvagning och förstörelse.

DN bryter med Rosenberg, Dagens Media 15.8.2011

Kolumn DN 2011-08-12
Människans verk
Den europeiska krisen är européernas eget verk, precis som krisen i USA är amerikanernas, och båda kriserna, alltmer sammanvävda, är ett resultat av människans tidvisa oförmåga att förstå villkoren för samhällets existens.
Samhällsuppbyggnad är en genuint mänsklig förmåga, samhällsförstörelse likaså.

Kolumn DN 2011-07-27
Efter Murdoch
De korrumperande följderna av denna affärsidé – brutala medier, strykrädda politiker, principlösa journalister och korrupta poliser –  har nu i ett slag blottas för alla att se eftersom den mur av politiskt-medialt ryggborstande som så länge skyddat den har rasat samman och de inblandades medietränade ursäkter och bortförklaringar inte övertygar någon.

Kolumn DN 2011-07-12
Blockerad konflikt
Så vad ska omvärlden göra? Naturligtvis fortsätta att reagera och protestera eftersom Israels politik förtjänar att reageras och protesteras emot, men hur göra det utan att förstärka den politik som ska försvagas? Det är den fråga som Gazaflottiljen än en gång väcker.

Kolumn DN 2011-06-14
Marx och krisen
Om kapitalismens benägenhet för djupa kriser hade Karl Marx en hel del att säga och en hel del av detta tål att sägas igen. Om inte annat så för att än en gång försöka påminna oss om att kapitalismen är en långt ifrån ”naturlig” ordning, att den för att uppstå och fortbestå kräver en komplex ”överbyggnad” av politiska, rättsliga och kulturella institutioner och traditioner. Däri skiljer sig inte kapitalismen idag från kapitalismen på Marx tid.

Kolumn DN 2011-05-17
Money Talks
Så ser ekvationen ofrånkomligen ut: lägger vi ut myndighetsutövning på marknaden måste vi antingen öka kontrollen av myndighetsutövningen eller acceptera att pengar börjar styra där vi inte vill att de ska styra. Avreglering utan ökad kontroll är ett recept för ökad korruption. Kanske hög tid att vi i reda pengar satte ett pris också på detta.

Kolumn DN 2011-04-26
En högre rättvisa?
Jag delar inte slutsatsen att religionen nödvändigtvis spelat ut sin roll i samhället eller ens i politiken, men jag anser att det kyrkliga påskuppropet om det svenska sjukförsäkringssystemet lämnar en viktig fråga obesvarad: med vilken auktoritet uttalar sig kyrkan i demokratins (folkstyrets) angelägenheter?

Kolumn DN 2011-03-23
Ett moraliskt val
Kärnkraften ingår i den finstilta faustiska pakt som vår civilisation ingått med djävulen eller åtminstone med vårt sämre jag; löftet om paradiset åt oss själva mot risken för helvetet åt våra barn och barnbarn.

Kolumn DN 2011-03-09
Vad kan Watson?
Jag vågar härmed satsa en symbolisk slant på att datorer aldrig kommer att ha någon humor, inte heller kommer de någonsin att kunna skriva poesi värd namnet, än mindre tolka den. I varje fall inte utan att varje människa ganska snart förstår att det är en maskin som varit i farten.

Krönika Akademikern nr 2 2011
Tågen i tiden
Det kommer att ta årtionden att bygga de banor och räls som krävs för att de operatörer som nu ska konkurrera om att använda dem ska kunna göra det med tätare och snabbare tåg och inte med panoramavagnar och helgpaket.

Kolumn DN 2011-02-15
Efter Tahrirtorget
Oavsett vad slags styre som till sist utkristalliserar sig ur revolten i Egypten, försiktig renovering eller radikalt nybygge, så har Israels säkerhet blivit än mer beroende av maktförhållandena som Israel har allt mindre makt att påverka. I synnerhet inte en makt som stött sig på att USA för alltid skulle dominera Mellanöstern.

Kolumn DN 2011-02-04
I bubblornas värld
Sällan har väl uttrycket ”efter oss syndafloden” (Madame Pompadour) varit mera passande än i en tid när dagens generationer genom sitt handlande, eller brist på handlande, bokstavligen hotar att lägga framtida generationer under vatten.

Kolumn DN 2011-01-05
Efter Wikileaks
Yttranefriheten förutsätter i sista hand att det finns en gräns mellan det som yttras privat och det som yttras offentligt. I den gränslösa debattkulturen finns ingen sådan gräns. Det privata har blivit offentligt och det offentliga privat. Det betyder att ingen längre kan vara säker på i vilket sammanhang det som yttras kommer att förstås eller missförstås.

Kolumn DN 2010-12-08
Debatt(o)kulturen
En konsekvens av WikiLeaks-erfarenheten (att allt som är digitalt kan spridas momentant över hela världen) kan mycket väl bli ett samhälle av mindre offentlighet, ökad slutenhet och fler gränser.

Krönika Akademikern september 2010
Att tro på framtiden
Jag letar efter framtidsvisioner i den pågående valrörelsen men finner till stor del visioner av gårdagen. Det vi hade igår lovas vi få tillbaka i morgon.

Kolumn DN 2010-10-24
Det pliktlösa samhället
Värnplikten har kanske förlorat sin militära betydelse men politiskt och socialt lämnar den ett tomrum efter sig.

Kolumn DN 2010-08-25
Europa är en idé
Den europeiska idéns historiska utmaning är att av små folk med konstiga språk skapa en fungerande politisk gemenskap.
Inte för att det är en vacker idé (vilket det onekligen är) utan för att det är en god idé.
I synnerhet om man betänker alternativen.

Kolumn DN 2010-07-23
Var finns utgången?
Vid närmare eftertanke präglas vår värld i hög grad av projekt som verkar sakna strategier för hur man vid ett misslyckande ska avsluta dem och gå ur, eller åtminstone hur man ska hantera följderna.

Kolumn DN 2010-07-07
Vem hotar oss?
Ju fler säkerhetssystem vi anser oss behöva för att skydda oss mot människor vi inte litar på, eller anser oss ha skäl att frukta, desto osäkrare kommer vår värld att kännas.
Kanske skulle världen må bra av att återförtrollas en smula.

Kolumn DN 2010-06-04
Israels värld
Den fortsatta ockupationen av nära tre miljoner palestinier på Västbanken och i östra Jerusalem, med murar, taggtrådsrullar och bosättningar, är i grunden ett hot mot Israel, inte ett försvar. Så ser i alla händelser större delen av världen på saken.
Hur länge kan Israel leva i en värld för sig?

Kolumn DN 2010-05-12
Kontrollens gränser
På konflikten mellan samhällsintresse och vinstintresse finns ingen enkel lösning, inte heller går det i längden att blunda för den. Det kommer alltid att finnas verksamheter i samhället som inte kan tillåtas läggas ner eller gå i konkurs och för vilka ekonomisk vinst är en olämplig drivkraft.

Kolumn DN 2010-04-07
Europas problem
Europas främsta och fortsatta problem är de gamla vanliga européernas oförmåga att tänka och handla som européer. Europa är en ordning som bara kan byggas på ett virrvarr av nationer och kulturer – eller inte byggas alls.

Kolumn DN 2010-03-09
Vårt behov av rättvisa
När var och en anses ha sig själv att tacka/skylla för sin status i samhället, och den enes orättvisa därmed blir den andres rättvisa, förlorar ojämlikheten sina spärrar och begreppet rättvisa sin mening.

Kolumn DN 2010-02-16
I samhällets intresse
En allt vanligare tanke i vår tid är att varje verksamhet i samhället ska bära sina egna kostnader. Inte bara bilfabriken eller personaluthyrningsföretaget utan också postkontoret (som av det skälet snart inte finns), universitetet, skolan, vårdcentralen, järnvägslinjen, busslinjen. Detta är inte nödvändigtvis alltid fel men det är heller inte alltid nödvändigtvis rätt.

Kolumn DN 2010-01-07
Vad kan Obama?
Yes we can var det politiska mantra som mer än något annat elektrifierade Obamas valkampanj och mobiliserade hans anhängare, och även om de flesta nog förstod att det främst var symboliskt menat och att Obama inte skulle kunna allt, är det likväl många som efter snart ett år anser sig ha skäl att ställa frågan: Vad kan Obama?

Kolumn DN 2009-12-08
Hoppet och rädslan
Såväl Europa som USA är idag i starkt behov av politiska visioner som förmår väcka hopp och stävja rädsla. För USA gäller ingenting mindre än den amerikanska drömmens förnyelse och fortlevnad. För Europa gäller ingenting mindre än den europeiska gemenskapens förnyelse och fortlevnad.

Kolumn DN 2009-11-12
En annan värld
En annan och bättre värld måste alltid synas möjlig, och ska demokratin fortsatt ha någon mening måste den inte bara ha förmågan att anpassa oss till världen som den är –  utan också förmågan att förändra den. Det är en av lärdomarna tjugo år efter murens fall.

Essä DN 2009-10-27
Vad göra med judarna?
Kanske hade det varit bättre för judarna om de kristna riktningar som i begynnelsen ville rensa ut det judiska arvet ur kristendomen hade segrat och judarna hade fått behålla sina skrifter och sina profeter och sin Gud för sig själva.
Frågan är förstås vad det då hade blivit av kristendomen.

Kolumn DN 2009-10-07
Israels mjuka makt
Än en gång tycks Israels specifika form av mjuk makt, soft power, ha fungerat; makten att med tillvitelser om otillbörliga motiv oskadliggöra en tillbörlig kritik av Israels politik. Knappt hade Goldstonekommissionens rapport nått offentligheten förrän Richard Goldstone förvandlades från en internationellt aktad och respekterad människorättsjurist till en israelhatande och terroristkramande brottsling.

Kolumn DN 2009-09-23
Att få syn på kapitalismens kris
I ett samhälle där armador av professionella verklighetsproducenter verkar för att just deras verklighet ska synas för var och en, är det lätt hänt att ingen får syn på den verklighet som förenar oss alla. I så måtto är mediesamhället och dess aktörer ett hinder för vår förmåga att gemensamt förstå och hantera den kris som fortsatt existerar vare sig vi har fått syn på den eller inte.

Tal på nationaldagen den 6 juni 2009, Torekällberget, Södertälje
En anledning till att jag står här idag, antar jag, är att jag är född och uppvuxen i den här stan.
Och att jag aldrig slutat att återvända till den här stan, vilket väl för många har blivit ganska tydligt med åren. För en del kanske en smula obegripligt.

Kolumn DN 2007-04-13
Islamister för demokrati? 

Kolumn DN 2007-01-26
Vad får judar tycka om Israel?
Chefredaktören tidskriften Judisk Krönika har i två nummer i rad påstått att jag ”innerst inne” vill ”Israels utplånande”, respektive drömmer om ”ett Mellanöstern utan en judisk stat”. Att anklaga någon för att ”innerst inne” vilja något annat än vad vederbörande utåt säger och gör, är en fin gammal metod med anor från inkvisitionen.

Kolumn DN 2006-12-20
Amerikas språng i mörkret
George W Bush har tills vidare förlorat kriget mot terroristerna och förslösat USA:s prestige och respekt och allvarligt försvagat USA:s ställning i världen. Vad slags Amerika som kan komma att resa sig ur askan av ett geopolitiskt sammanbrott i Irak och Mellanöstern vet vi ännu inte. Och därmed inte heller vad slags världsordning som då kan bli möjlig.

Kolumn DN 2006-08-12
Sista slaget i kriget mot terrorismen?
Sedan snart fem år befinner sig världen i ett av USA proklamerat globalt krig mot Terrorismen, eller GWOT som det officiellt har förkortats (Global War on Terrorism). För utmärkta insatser i GWOT kan amerikanska medborgare tilldelas The GWOT Expeditionary Medal eller The GWOT Service Medal. På den första, mera ”krigiska”, medaljen ses den amerikanska örnen krossa en orm i sina klor.

Kolumn DN 2006-03-14
Rapport från tredje världskriget
Jag har bott på många hotell i Israel men aldrig tidigare på hotell King David i Jerusalem och skulle nog heller aldrig ha kommit på tanken att göra det. När jag häromveckan ändå gjorde det var tanken inte min, och inte heller budgeten, och inte riktigt heller den konferensvärld till vilken jag inbjudits. I den konferensvärld till vilken jag inbjudits och som huvudsakligen befolkades av tyska och israeliska politiker, diplomater, affärsmän och journalister och som huvudsakligen skulle avhandla relationerna mellan Tyskland och Israel, pågick nämligen det tredje världskriget, vilket är ett krig som tills vidare inte pågår i min värld. 

Kulturartikel DN 2006-02-11
Yttrandefrihetens gränser
När vi hävdar rätten att närsomhelst och varsomhelst få säga vadsomhelst, hävdar vi en rätt som inte kan utövas i praktiken. Eller som om den utövades i praktiken skulle upphäva sig själv. Den som systematiskt yttrade sig i avsikt att skapa missförstånd och oförståelse skulle då minera terrängen för den som ville yttra sig i avsikt att bli förstådd. En yttrandefrihet som systematiskt kan användas för att producera oförståelse blir med tiden obrukbar.

Kolumn DN 2004-04-29
Israels självmordspolitik
För varje dag som går undergräver staten Israel genom sina handlingar och sina uttalanden de politiska och territoriella förutsättningarna för en långsiktig kompromiss med sin arabiska omgivning och därmed förutsättningarna för sin överlevnad som judisk stat eftersom den arabiska omgivningen inte kan utestängas med en aldrig så hög och massiv mur eller omintetgöras med aldrig så egenmäktiga insatser av väpnat våld och territoriell kolonisering.

Invigningstal vid utställningen Sverige och Förintelsen, Forum för levande historia, 9 november 2005.
Var började Auschwitz?
När vi i efterhand försöker förstå hur Förintelsen var möjlig, hur ”vanliga människor” kunde förmås att göra vad de gjorde, söker vi ibland efter ett slags gränspassage mellan det mänskliga och det omänskliga. En punkt i händelseförloppet där vi med någorlunda säkerhet kan säga: här skedde det.

Kolumn, Dagens Nyheter, 13 december 2001
Terrorkriget föder sina egna mål
Ibland bestämmer ordet tanken och inte tvärtom. Kallar vi något krig tänker vi gärna krig även om det vi kallar krig också skulle kunnat kallas polisaktion eller förbrytarjakt. Säg krig och ordet får genast sällskap av trupper, vapen, bomber, fronter, territorier, allierade, förrädare, civila offer ("collateral damage"), undantagstillstånd och militärdomstolar. "Amerika i krig" utropar CNN. "Krig mot terrorn", säger presidenten i Vita huset. "Krig mot terrorn", tänker resten av världen och handlar därefter.

Kolumn i Dagens Nyheter 30 augusti 2001
Ett smärtsamt ingrepp
Om den underliggande avsikten med regleringen av judisk spädbarnsomskärelse är att snarast möjligt avskaffa den och om den underliggande värderingen bakom riksdagens beslut att skärpa regeringens förslag är att en sådan religiös praktik inte hör hemma i det svenska samhället, kan detta urarta till ett långt smärtsammare ingrepp i enskilda människors liv än det ingrepp som debatten hittills handlat om.

Kolumn i första numret av Moderna Tider, november 1990.
Den stora flygplanskapningen
För några år sedan intervjuade en fransk journalist människor som genomlevt flygkapningar. Han upptäckte då att gifta par som varit gisslan tillsammans sedermera hade skilt sig i en häpnadsväckande omfattning, trots att nästan ingen av dem tidigare funderat på skilsmässa. Det var först i kapningssituationen som de äntligen såg sin äkta hälft för vad han eller hon var värd, d v s inte mycket. Omtänksamma makar visade sig vara själviska kräk, världsvana affärsmän demonstrerade oanad feghet, mäktiga byråkrater upplöstes i våta fläckar, paniskt kvidande inför sin förestående undergång. Borta var den civilisatoriska fernissan och masken. Borta var åratal av spelad gemenskap och falsk närhet. Kapningsoffren hade stigit ombord med en närstående och stigit av med en främling.

Invigningstal på Mariehamns litteraturdagar 2004-03-26
Språnget från verkligheten – litteraturen i dokusåpans tidevarv
Sansade människor förväntas inte ta några språng. De antas ta ett steg i taget eller möjligen göra ett lite hopp då och då efter att noga ha undersökt terrängen framför sig. Språngets terräng kan inte undersökas. Språnget tar man från det kända till det okända, från det säkra till det osäkra, från det givna till det oskrivna.
Men inte heller sansade människor har något val. Språnget är för människan inte en fråga om sans eller sanslöshet. Språnget är den mänskligaste av alla gångarter, grundrörelsen i varje mänsklig berättelse, energikällan i varje litterärt drama.

Förord till Du sköna nya värld, av Aldous Huxley (2003)
Länge tävlade Aldous Huxleys sköna nya värld med George Orwells 1984 om vilken framtid som skrämde mest, men den tävlingen är numera avgjord. Den bok vi fortfarande läser med en rysning är Huxleys, inte Orwells. Varför?

Kolumn i Dagens Nyheter, 1 april 2003.
Från vision till högmod
Högmod fin gammal dödssynd som huvudsakligen drabbar de starka och framgångsrika, eftersom det bara är de starka och framgångsrika som på allvar kan få för sig att de är oövervinnerliga eller osårbara eller på annat sätt står över de villkor som gäller för andra människor.

Kulturessä i Dagens Nyheter 2002-06-17
Den glömda historien om Tantura
I det hårdnande politiska klimatet i Israel ökar nu också pressen på den israeliska historieforskningen. Studien av en tidigare okänd massaker på arabiska bybor under kriget 1948 har kostat en forskarstuderande hans framtid och hotar nu att kosta en känd israelisk historiker hans professur.Affären kring händelserna i Tantura visar hur svårt det officiella Israel har att erkänna vidden av den palestinska katastrofen, än mindre sin egen skuld.

Kolumn i DN 8.10.2002
Antisemitismens hot och hotbilder
Att antisemiter fantiserar om judar betyder inte att judar bör fantisera om antisemiter. När så nu sker, och när det så uppenbart sker för att rättfärdiga "judiska" politiska och militära aktioner som inte kan rättfärdigas på annat sätt, är detta i allra högsta grad ett judiskt problem. Eller i varje fall ett problem där det spelar en avgörande roll vad livs levande judar faktiskt säger och gör.

Debatt med Henrik Bachner om antisionism och antisemitism i Dagens Nyheter, februari 2000.
Antisionism behöver inte vara antisemitism
När blir kritik av staten Israel antisemitism? Eller kritik av judiska idéer? Eller kritik av judar? Ganska snart och påfallande friktionsfritt, menar Henrik Bachner i sin uppmärksammade studie av antisemitismen i Sverige efter 1945.

Kolumn i Dagens Nyheter den 6 juni 1999.
Lars Noréns tveksamma kärleksbudskap
I debatten om Lars Noréns pjäs "Sju tre", med tre svåra våldsbrottslingar på scenen, har hävdats att den gestaltar ett kristet kärleksbudskap. Möjligen inte på ett helt lyckat och genomtänkt sätt, men i alla fall . . .

Essä i Moderna Tider nr 100, 1998
Isaiah Berlin och liberalismens svarta hål

Moderna Tider, oktober 1997.
Den goda läraren
Skillnaden mellan ett skitstövelsamhälle och någonting bättre stavas värden – inte kunskap. Den process där värden förenas med kunskap kallas fostran. Barns bestående värden formas i mötet med människor som har någonting mer än kunskap att ge. Var och en som haft en fröken B i sitt liv, vet vad jag talar om. Och vet att utan goda lärare är skitstövelsamhället nära.

En polemik med Jan Myrdal om lögn och antisemitism, Dagens Nyheter våren 1993.