Kulturkommentar DN 2006-08-03

Farliga fördomar

NÄR MEL GIBSON häromdagen blev tagen på rattfyllan sluddrade han någonting om att allting var judarnas fel. Det är en inte helt ovanlig föreställning om ”judarna”, och för att komma från Mel Gibson, regissören till den mest judefientliga filmtolkningen av Kristuspassionen i modern tid, inte helt oväntad. Alkoholöverskott är en effektiv förlösare av judefientliga fantasier och fördomar. I läroverket hade jag en svensklärare som på lektionstid excellerade i judevänliga utvikelser men som efter en våt studentfest hemma hos en av avgångsklassens två judiska elever excellerade i motsatsen. Då om inte förr lärde jag mig att överdrivet positiva fördomar om judar lever på grogglas avstånd från den mest skräniga antisemitism. 
En om ”judarna” djupt rotad positiv fördom, som efter en grogg eller två brukar vändas i sin motsats, är föreställningen att ”judarna” är smartare och intelligentare än alla andra. Det är en fördom som med tiden kommit att inkorporera också staten Israel, som delvis i kraft av sina ”judiska” egenskaper har byggt upp världens smartaste underrättelsetjänst och mest intelligenta krigsmakt. En finansman jag en gång kände placerade av detta skäl en eller ett par före detta israeliska underrättelseagenter i sina styrelser i hopp om att deras kontakter och underrättelser också skulle bli hans. 
Det har följaktligen utbrutit en viss häpnad, ja rentav bestörtning, över att Israel (av alla länder) kunde ha varit så illa underrättat och så militärt ointelligent att det trodde sig kunna slå sönder Hizbollah genom att slå sönder Libanon. Och därmed starta ett krig som Israel politiskt redan har förlorat. Det är inte Hizbollahs positioner i området som nu ligger i ruiner (även om mycket ligger i ruiner) utan till stor del Israels.

ALLT DETTA kan naturligtvis bara förvåna någon som haft ogrundade (dvs fördomsfulla) förväntningar på att just Israel skulle agera mera intelligent och mera välunderrättat och mera framgångsrikt än någon annan. 
En mera fördomsfri syn på Israels intelligens, dvs en större respekt för dess förmåga att också handla kortsiktigt, oinformerat och rent självdestruktivt, skulle inte bara bidra till att rasera den mytiska tilltron (inte minst i USA) till Israels förmåga att vinna krig, utan också det militära israeliska högmod som frodats i dess spår.
Israel kommer inte att vinna alla krig, och ju snarare fördomarna om detta kan skingras desto större chans för något slags intelligens att göra sig gällande i området.